Fick ett ryck igår och skapade en ny blogg... lite av en clean-slate. Vi går in i en helt ny fas av utbildningen nu, det är verkligen så tydligt, allt är annorlunda 99% till det positiva och kände att ny fas=ny blogg. Så från och med nu kan ni läsa om mitt lilla liv här. Som jag sagt flera ggr innan så ska jag försöka bättra mig på bloggandet.

 

Samtidigt så som allt är annorlunda är allt som vanligt. Jag trivs sjukt bra i min nya seminaregrupp, bra folk som ställer upp för varandra, mycket skratt och ingen tävling så långt ögat kan nå och det är otroligt skönt.

Min kliniska grupp (mini-gruppen) som man är i på sjukhuset består av fyra personer och i min är längre  det Ebba, Pontus, Ena, och jag, och det känns hur bra som helst. Det som är lite tråkigt att vi aldrig längre ser av resten av klassen för alla läser olika ämnen under olika perioder under året. Lektionerna hålls inte heller i stora Biomedicum byggnaden där vi i princip har bott under våra två första år. Nu är alla lektioner på olika sjukhus runt om i typ hela Gdansk, men majoriteten är än så länge uppe på sjukhuset vid skolan.

 

Igår under vår lektion på sjukhuset (Internal Medicine) så började vi med Respirational diseases (trubbel med andningen) Där tränade vi bland annat på att lyssna på lungorna etc etc, men vi försökte oss även på percussing eller "tapping" ni vet som läkarna gör på filmer/TV liksom "Tappar" med ett finger ovan på ett annat som man placerat på patienten, då är det meningen att man ska få fram ett ganska klart, högt, ihåligt ljud siom reflekterar resonansen från lungan, och detta låter olika beroende på var man är, och vad som ev finns i lungan.

 

Mmmhmmm..... låter lätt nog... tapptapp liksom, hur svårt kan det vara? Haha knepigt... iallafall för Ena, Ebba och mig... det gick sådär fick väl relativt kläm på det, men inget och skryta med direkt.. sen sist ut var det Pontus tur och försöka och ljudet som produceras måste vara det snyggaste och klaraste tapping-ljudet i historien, (eller ja, iallafall som jag har hört)... till och med patienten vände sig om och nickade uppmuntrande till honom...haha lite snopet för oss andra.

 

Pontus gick hem med vetskapen att han just vunnit SM i tapping... Ebba Ena och jag gick  hem med köttsår på våra vänstra långfingar efter att ha bankat in högra pekfingets nagel ner i fingret ca 7483756ggr. 

Men ändå fett kul och leka läkare :-D

Mental note to self: 1. Klippa naglarna tills på måndag 2. Träna tapping och ignorera det faktum att jag nog ser ut som Joel-bitars okända syster när jag gör det.

 

 

Imorgon har vi pediatrik hela dagen, skutthoppochheeej... Alltid toknervös innan den lektionen. Vad gör jag om ungen tokvrålar när jag ska kolla den i halsen? Biter av mig fingrarna? (de har ju redan blivit used and abused denna veckan) Babblar på polska? Baah, hur hanterar man barn i största allmänhet? Vaaaarför ska vi ha pediatrik nu i trean, kan för fan inte undersäka en vuxen människa helt korrekt, hur ska jag då kunna på ett barn?

 

Nej nu måste jag ta mig samman lite och plugga lite Pharmacology, haha ni kommer för höra myyyycket om detta ämne detta året...I can feel it :-P

 

Ville också bara säga att idag har jag i hela underbara 34 min pratat med finaste Tess. Så vet ni vad alla mina fina vänner i Svergie. VIBER. (<--- bra skit).. use it damn it. jag blir så glad när ni ringer, eller peta iväg ett mess på what's app (Nej jag vet.... jag är inte bäst på och höra av mig, men det betyder så mycket när ni slänger iväg en tanke :-))   

 

 

Dagens Låt: